publicerad: 2015
sammanflätning
samm·an|flät·ning
substantiv
~en ~ar sammanfläta
Singular | |
---|---|
en sammanflätning | obestämd form |
en sammanflätnings | obestämd form genitiv |
sammanflätningen | bestämd form |
sammanflätningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
sammanflätningar | obestämd form |
sammanflätningars | obestämd form genitiv |
sammanflätningarna | bestämd form |
sammanflätningarnas | bestämd form genitiv |