publicerad: 2015
sangviniker
sangv·in·ik·er
[‑i´n‑]
substantiv
~n; pl. ~ sangvinisk
Singular | |
---|---|
en sangviniker | obestämd form |
en sangvinikers | obestämd form genitiv |
sangvinikern | bestämd form |
sangvinikerns | bestämd form genitiv |
Plural | |
sangviniker | obestämd form |
sangvinikers | obestämd form genitiv |
sangvinikerna | bestämd form |
sangvinikernas | bestämd form genitiv |