publicerad: 2015
schablon
schabl·on
[‑o´n el. ‑å´n]
substantiv
~en ~er • utskuret mönster; mall; slentrianmässigt uttryck el. tänkesätt
| Singular | |
|---|---|
| en schablon | obestämd form |
| en schablons | obestämd form genitiv |
| schablonen | bestämd form |
| schablonens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| schabloner | obestämd form |
| schabloners | obestämd form genitiv |
| schablonerna | bestämd form |
| schablonernas | bestämd form genitiv |


