publicerad: 2015
sedeslöshet
sed·es|lös·het
substantiv
~en ~er sedeslös
Singular | |
---|---|
en sedeslöshet | obestämd form |
en sedeslöshets | obestämd form genitiv |
sedeslösheten | bestämd form |
sedeslöshetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
sedeslösheter | obestämd form |
sedeslösheters | obestämd form genitiv |
sedeslösheterna | bestämd form |
sedeslösheternas | bestämd form genitiv |