publicerad: 2015
sekundant
sekund·ant
[‑an´t]
substantiv
~en ~er • medhjälpare, assistent särsk. (förr) åt duellant el. schackspelare
Singular | |
---|---|
en sekundant | obestämd form |
en sekundants | obestämd form genitiv |
sekundanten | bestämd form |
sekundantens | bestämd form genitiv |
Plural | |
sekundanter | obestämd form |
sekundanters | obestämd form genitiv |
sekundanterna | bestämd form |
sekundanternas | bestämd form genitiv |