publicerad: 2015
shunt
shunt
substantiv
~en ~ar • förbindelseledning; sidoförbindelse t.ex. mellan blodkärl; parallellkopplad elektrisk grenledning
| Singular | |
|---|---|
| en shunt | obestämd form |
| en shunts | obestämd form genitiv |
| shunten | bestämd form |
| shuntens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| shuntar | obestämd form |
| shuntars | obestämd form genitiv |
| shuntarna | bestämd form |
| shuntarnas | bestämd form genitiv |


