publicerad: 2015
sigillbevarare
sig·ill|be·var·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑bevararna • i äldre tid: en ämbetsman som hade vårdnaden om en stats el. regents sigill
Singular | |
---|---|
en sigillbevarare | obestämd form |
en sigillbevarares | obestämd form genitiv |
sigillbevararen | bestämd form |
sigillbevararens | bestämd form genitiv |
Plural | |
sigillbevarare | obestämd form |
sigillbevarares | obestämd form genitiv |
sigillbevararna | bestämd form |
sigillbevararnas | bestämd form genitiv |