publicerad: 2015
signatärmakt
sign·at·är|makt
[‑ä`r‑]
substantiv
~en ~er • stat som undertecknat internationellt fördrag
| Singular | |
|---|---|
| en signatärmakt | obestämd form |
| en signatärmakts | obestämd form genitiv |
| signatärmakten | bestämd form |
| signatärmaktens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| signatärmakter | obestämd form |
| signatärmakters | obestämd form genitiv |
| signatärmakterna | bestämd form |
| signatärmakternas | bestämd form genitiv |


