publicerad: 2015
singel
1singel
[siŋ´el]
adjektiv
~t singla • inte gift el. sambo; enmans; ensam
Positiv | |
---|---|
en singel + substantiv | |
ett singelt + substantiv | |
den/det/de singla + substantiv |
2singel
[siŋ´el]
substantiv
~n singlar 1 match el. spel en mot en t.ex. i tennis2 singelkort3 singelskiva4 person som inte är gift el. sambo
Singular | |
---|---|
en singel | obestämd form |
en singels | obestämd form genitiv |
singeln | bestämd form |
singelns | bestämd form genitiv |
Plural | |
singlar | obestämd form |
singlars | obestämd form genitiv |
singlarna | bestämd form |
singlarnas | bestämd form genitiv |
3singel
[siŋ´el]
substantiv
~n • grovt grus
Singular | |
---|---|
en singel | obestämd form |
en singels | obestämd form genitiv |
singeln | bestämd form |
singelns | bestämd form genitiv |