publicerad: 2015
sjuttioåring
sjut·tio|år·ing
el. vard. sjut·ti|år·ing
substantiv
~en ~ar sjuttio åring 1
| Singular | |
|---|---|
| en sjuttioåring (en sjuttiåring) | obestämd form |
| en sjuttioårings (en sjuttiårings) | obestämd form genitiv |
| sjuttioåringen (sjuttiåringen) | bestämd form |
| sjuttioåringens (sjuttiåringens) | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| sjuttioåringar (sjuttiåringar) | obestämd form |
| sjuttioåringars (sjuttiåringars) | obestämd form genitiv |
| sjuttioåringarna (sjuttiåringarna) | bestämd form |
| sjuttioåringarnas (sjuttiåringarnas) | bestämd form genitiv |


