publicerad: 2015
själsläkare
själs|läk·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑läkarna • ⟨ngt högt.⟩ psykolog
Singular | |
---|---|
en själsläkare | obestämd form |
en själsläkares | obestämd form genitiv |
själsläkaren | bestämd form |
själsläkarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
själsläkare | obestämd form |
själsläkares | obestämd form genitiv |
själsläkarna | bestämd form |
själsläkarnas | bestämd form genitiv |