publicerad: 2015
skenanfall
sken|an·fall
substantiv
~et; pl. ~ 1sken 2 anfall 1
Singular | |
---|---|
ett skenanfall | obestämd form |
ett skenanfalls | obestämd form genitiv |
skenanfallet | bestämd form |
skenanfallets | bestämd form genitiv |
Plural | |
skenanfall | obestämd form |
skenanfalls | obestämd form genitiv |
skenanfallen | bestämd form |
skenanfallens | bestämd form genitiv |