publicerad: 2015
skrymt
1skrymt
el. skrömt
substantiv
~et el. ~en • ⟨prov.⟩ trolltyg; spökeri; övertro
Singular | |
---|---|
ett skrymt (en skrymt, ett skrömt, en skrömt) | obestämd form |
ett skrymts (en skrymts, ett skrömts, en skrömts) | obestämd form genitiv |
skrymtet (skrymten, skrömtet, skrömten) | bestämd form |
skrymtets (skrymtens, skrömtets, skrömtens) | bestämd form genitiv |
2skrymt
substantiv
~et • hyckleri, skenhelighet
Singular | |
---|---|
ett skrymt | obestämd form |
ett skrymts | obestämd form genitiv |
skrymtet | bestämd form |
skrymtets | bestämd form genitiv |