SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
skugga
1skugga substantiv ~n skuggor om­råde dit solen inte når; i sammansättn. ofta parallell men o­synlig​ – I sammansättn. skugg-.
Singular
en skuggaobestämd form
en skuggasobestämd form genitiv
skugganbestämd form
skuggansbestämd form genitiv
Plural
skuggorobestämd form
skuggorsobestämd form genitiv
skuggornabestämd form
skuggornasbestämd form genitiv
2skugga verb ~de ~t o­märkligt följa efter: ​han blev skuggad av två detektiver
Finita former
skuggarpresens aktiv
skuggaspresens passiv
skuggadepreteritum aktiv
skuggadespreteritum passiv
skuggaimperativ aktiv
Infinita former
att skuggainfinitiv aktiv
att skuggasinfinitiv passiv
har/hade skuggatsupinum aktiv
har/hade skuggatssupinum passiv
Presens particip
skuggande
Perfekt particip
en skuggad + substantiv
ett skuggat + substantiv
den/det/de skuggade + substantiv