publicerad: 2015
skum
1skum
[skum´]
adjektiv
~t ~ma 1 dunkel; oklar: farfars blick var skum2 tvivelaktig, misstänkt: skumma individer
Positiv | |
---|---|
en skum + substantiv | |
ett skumt + substantiv | |
den/det/de skumma + substantiv | |
den skumme + maskulint substantiv | |
Komparativ | |
en/ett/den/det/de skummare + substantiv | |
Superlativ | |
är skummast | |
den/det/de skummaste + substantiv |
2skum
[skum´]
substantiv
~met • samling små bubblor på en vätskas yta – De flesta sammansättn. med skum- hör till 2skum.
Singular | |
---|---|
ett skum | obestämd form |
ett skums | obestämd form genitiv |
skummet | bestämd form |
skummets | bestämd form genitiv |