publicerad: 2015
skymma
skymma
verb
skymde, skymt, skymd n. skymt, pres. skymmer, imper. skym 1 hindra fri sikt mot2 bli skummare, mörkna
| Finita former | |
|---|---|
| skymmer | presens aktiv |
| skyms (skymmes) | presens passiv |
| skymde | preteritum aktiv |
| skymdes | preteritum passiv |
| skym | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att skymma | infinitiv aktiv |
| att skymmas | infinitiv passiv |
| har/hade skymt | supinum aktiv |
| har/hade skymts | supinum passiv |
| Presens particip | |
| skymmande | |
| Perfekt particip | |
| en skymd + substantiv | |
| ett skymt + substantiv | |
| den/det/de skymda + substantiv | |
| den skymde + maskulint substantiv | |
skymma undan
• göra osynlig, avskärma: skymma undan el. undanskymma ngt; föra en undanskymd tillvaroInfinita former att skymma undan infinitiv aktiv Presens particip undanskymmande Perfekt particip en undanskymd + substantiv ett undanskymt + substantiv den/det/de undanskymda + substantiv den undanskymde + maskulint substantiv


