publicerad: 2015
slampa
1slampa
substantiv
~n slampor • ⟨starkt nedsätt.⟩ kvinna som föraktas för sitt levnadssätt
| Singular | |
|---|---|
| en slampa | obestämd form |
| en slampas | obestämd form genitiv |
| slampan | bestämd form |
| slampans | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| slampor | obestämd form |
| slampors | obestämd form genitiv |
| slamporna | bestämd form |
| slampornas | bestämd form genitiv |
2slampa
verb
~de ~t • ⟨vard.⟩ slarva, flamsa
| Finita former | |
|---|---|
| slampar | presens aktiv |
| slampas | presens passiv |
| slampade | preteritum aktiv |
| slampades | preteritum passiv |
| slampa | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att slampa | infinitiv aktiv |
| att slampas | infinitiv passiv |
| har/hade slampat | supinum aktiv |
| har/hade slampats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| slampande | |


