SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
slutspel
slut|­spel substantiv ~et; pl. ~ t.ex. i is­hockey; äv. i schack­parti; ​till spel 2
Singular
ett slutspelobestämd form
ett slutspelsobestämd form genitiv
slutspeletbestämd form
slutspeletsbestämd form genitiv
Plural
slutspelobestämd form
slutspelsobestämd form genitiv
slutspelenbestämd form
slutspelensbestämd form genitiv