publicerad: 2015
smickrare
smickr·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. smickrarna smickra
| Singular | |
|---|---|
| en smickrare | obestämd form |
| en smickrares | obestämd form genitiv |
| smickraren | bestämd form |
| smickrarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| smickrare | obestämd form |
| smickrares | obestämd form genitiv |
| smickrarna | bestämd form |
| smickrarnas | bestämd form genitiv |


