publicerad: 2015
smitthärd
smitt|härd
hellre än smitto|härd
substantiv
~en ~ar • till härd 2 1smitta
Singular | |
---|---|
en smitthärd (en smittohärd) | obestämd form |
en smitthärds (en smittohärds) | obestämd form genitiv |
smitthärden (smittohärden) | bestämd form |
smitthärdens (smittohärdens) | bestämd form genitiv |
Plural | |
smitthärdar (smittohärdar) | obestämd form |
smitthärdars (smittohärdars) | obestämd form genitiv |
smitthärdarna (smittohärdarna) | bestämd form |
smitthärdarnas (smittohärdarnas) | bestämd form genitiv |