publicerad: 2015
smuggla
smuggla
verb
~de ~t • föra in varor olovligt i ett land ofta för att undgå tull; äv. bildl.
Finita former | |
---|---|
smugglar | presens aktiv |
smugglas | presens passiv |
smugglade | preteritum aktiv |
smugglades | preteritum passiv |
smuggla | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att smuggla | infinitiv aktiv |
att smugglas | infinitiv passiv |
har/hade smugglat | supinum aktiv |
har/hade smugglats | supinum passiv |
Presens particip | |
smugglande | |
Perfekt particip | |
en smugglad + substantiv | |
ett smugglat + substantiv | |
den/det/de smugglade + substantiv |