publicerad: 2015
småkonung
små|kon·ung
substantiv
~en ~ar • ⟨högt.⟩ småkung
Singular | |
---|---|
en småkonung | obestämd form |
en småkonungs | obestämd form genitiv |
småkonungen | bestämd form |
småkonungens | bestämd form genitiv |
Plural | |
småkonungar | obestämd form |
småkonungars | obestämd form genitiv |
småkonungarna | bestämd form |
småkonungarnas | bestämd form genitiv |