publicerad: 2015
snedtändning
sned|tänd·ning
substantiv
~en ~ar • ofta bildl. irriterad reaktion
Singular | |
---|---|
en snedtändning | obestämd form |
en snedtändnings | obestämd form genitiv |
snedtändningen | bestämd form |
snedtändningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
snedtändningar | obestämd form |
snedtändningars | obestämd form genitiv |
snedtändningarna | bestämd form |
snedtändningarnas | bestämd form genitiv |