publicerad: 2015
snika
snika
verb
snek el. snikte, snikit el. snikt, pres. sniker • ⟨prov.⟩ smyga; passera på litet avstånd
| Finita former | |
|---|---|
| sniker | presens aktiv |
| snek (snikte) | preteritum aktiv |
| snik | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att snika | infinitiv aktiv |
| har/hade snikit (snikt) | supinum aktiv |
| Presens particip | |
| snikande | |
snika till sig
• skaffa sig på girigt sättInfinita former att snika till sig infinitiv aktiv


