SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
snurrighet
snurr·­ig·­het substantiv ~en ~er ⟨vard.⟩ snurrig
Singular
en snurrighetobestämd form
en snurrighetsobestämd form genitiv
snurrighetenbestämd form
snurrighetensbestämd form genitiv
Plural
snurrigheterobestämd form
snurrighetersobestämd form genitiv
snurrigheternabestämd form
snurrigheternasbestämd form genitiv