publicerad: 2015
snusgubbe
snus|gubbe
substantiv
~n ‑gubbar • ⟨vard.⟩ snus gubbe
Singular | |
---|---|
en snusgubbe | obestämd form |
en snusgubbes | obestämd form genitiv |
snusgubben | bestämd form |
snusgubbens | bestämd form genitiv |
Plural | |
snusgubbar | obestämd form |
snusgubbars | obestämd form genitiv |
snusgubbarna | bestämd form |
snusgubbarnas | bestämd form genitiv |