publicerad: 2015
socialtjänsteman
soci·al|tjänste·man
substantiv
~nen; pl. ‑tjänstemän, best. pl. ‑tjänstemännen social 1 tjänsteman
| Singular | |
|---|---|
| en socialtjänsteman | obestämd form |
| en socialtjänstemans | obestämd form genitiv |
| socialtjänstemannen | bestämd form |
| socialtjänstemannens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| socialtjänstemän | obestämd form |
| socialtjänstemäns | obestämd form genitiv |
| socialtjänstemännen | bestämd form |
| socialtjänstemännens | bestämd form genitiv |


