publicerad: 2015
sola
sola
verb
~de ~t • sola och bada
| Finita former | |
|---|---|
| solar | presens aktiv |
| solas | presens passiv |
| solade | preteritum aktiv |
| solades | preteritum passiv |
| sola | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att sola | infinitiv aktiv |
| att solas | infinitiv passiv |
| har/hade solat | supinum aktiv |
| har/hade solats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| solande | |
sola sig
• sola; oförtjänt väcka beundran: han fick sola sig sig i glansen av sin berömde brorOrdform(er) sola sig


