publicerad: 2015
solvare
solv·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. solvarna solva
| Singular | |
|---|---|
| en solvare | obestämd form |
| en solvares | obestämd form genitiv |
| solvaren | bestämd form |
| solvarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| solvare | obestämd form |
| solvares | obestämd form genitiv |
| solvarna | bestämd form |
| solvarnas | bestämd form genitiv |


