publicerad: 2015
sommarhem
sommar|hem
substantiv
~met; pl. ~, best. pl. ~men • till 1hem 1,2 sommar
Singular | |
---|---|
ett sommarhem | obestämd form |
ett sommarhems | obestämd form genitiv |
sommarhemmet | bestämd form |
sommarhemmets | bestämd form genitiv |
Plural | |
sommarhem | obestämd form |
sommarhems | obestämd form genitiv |
sommarhemmen | bestämd form |
sommarhemmens | bestämd form genitiv |