publicerad: 2015
spann
1spann
substantiv
~en; pl. ~ar el. spänner • hink
Singular | |
---|---|
en spann | obestämd form |
en spanns | obestämd form genitiv |
spannen | bestämd form |
spannens | bestämd form genitiv |
Plural | |
spannar (spänner) | obestämd form |
spannars (spänners) | obestämd form genitiv |
spannarna (spännerna) | bestämd form |
spannarnas (spännernas) | bestämd form genitiv |
2spann
substantiv
~en; pl. ~ • ett äldre rymdmått, en halv tunna
Singular | |
---|---|
en spann | obestämd form |
en spanns | obestämd form genitiv |
spannen | bestämd form |
spannens | bestämd form genitiv |
Plural | |
spann | obestämd form |
spanns | obestämd form genitiv |
spannen | bestämd form |
spannens | bestämd form genitiv |
3spann
substantiv
~et; pl. ~ 1 valvformig del av bro2 fjädrande välvning hos skida3 spännvidd4 dragdjur förspända för fordon
Singular | |
---|---|
ett spann | obestämd form |
ett spanns | obestämd form genitiv |
spannet | bestämd form |
spannets | bestämd form genitiv |
Plural | |
spann | obestämd form |
spanns | obestämd form genitiv |
spannen | bestämd form |
spannens | bestämd form genitiv |
spann
se under spinna