publicerad: 2015
spearing
spear·ing
[spi´r‑]
substantiv
~en ~ar • otillåten stöt med ishockeyklubba
Singular | |
---|---|
en spearing | obestämd form |
en spearings | obestämd form genitiv |
spearingen | bestämd form |
spearingens | bestämd form genitiv |
Plural | |
spearingar | obestämd form |
spearingars | obestämd form genitiv |
spearingarna | bestämd form |
spearingarnas | bestämd form genitiv |