publicerad: 2015
spelstopp
spel|stopp
substantiv
~et; pl. ~ • ibl. i samband med spelbedrägerier; till spel 2,3
Singular | |
---|---|
ett spelstopp | obestämd form |
ett spelstopps | obestämd form genitiv |
spelstoppet | bestämd form |
spelstoppets | bestämd form genitiv |
Plural | |
spelstopp | obestämd form |
spelstopps | obestämd form genitiv |
spelstoppen | bestämd form |
spelstoppens | bestämd form genitiv |