publicerad: 2015
spiritualitet
spir·itu·al·itet
[‑ite´t]
substantiv
~en ~er • till spirituell
Singular | |
---|---|
en spiritualitet | obestämd form |
en spiritualitets | obestämd form genitiv |
spiritualiteten | bestämd form |
spiritualitetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
spiritualiteter | obestämd form |
spiritualiteters | obestämd form genitiv |
spiritualiteterna | bestämd form |
spiritualiteternas | bestämd form genitiv |