publicerad: 2015
splinta
splinta
verb
~de ~t • klyva, splittra; spänta
Finita former | |
---|---|
splintar | presens aktiv |
splintas | presens passiv |
splintade | preteritum aktiv |
splintades | preteritum passiv |
splinta | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att splinta | infinitiv aktiv |
att splintas | infinitiv passiv |
har/hade splintat | supinum aktiv |
har/hade splintats | supinum passiv |
Presens particip | |
splintande | |
Perfekt particip | |
en splintad + substantiv | |
ett splintat + substantiv | |
den/det/de splintade + substantiv |