publicerad: 2015
spoling
spol·ing
substantiv
~en ~ar • ⟨vard., nedsätt.⟩ oerfaren ung man
Singular | |
---|---|
en spoling | obestämd form |
en spolings | obestämd form genitiv |
spolingen | bestämd form |
spolingens | bestämd form genitiv |
Plural | |
spolingar | obestämd form |
spolingars | obestämd form genitiv |
spolingarna | bestämd form |
spolingarnas | bestämd form genitiv |