publicerad: 2015
spåna
1spåna
substantiv
~n spånor • mest i pl.; spån; biprodukt av konstnärlig verksamhet
| Singular | |
|---|---|
| en spåna | obestämd form |
| en spånas | obestämd form genitiv |
| spånan | bestämd form |
| spånans | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| spånor | obestämd form |
| spånors | obestämd form genitiv |
| spånorna | bestämd form |
| spånornas | bestämd form genitiv |
2spåna
verb
~de ~t 1 klyva till spån; spåntäcka2 improvisera repliker på scenen; samtala löst kring problem e.d.
| Finita former | |
|---|---|
| spånar | presens aktiv |
| spånas | presens passiv |
| spånade | preteritum aktiv |
| spånades | preteritum passiv |
| spåna | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att spåna | infinitiv aktiv |
| att spånas | infinitiv passiv |
| har/hade spånat | supinum aktiv |
| har/hade spånats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| spånande | |
| Perfekt particip | |
| en spånad + substantiv | |
| ett spånat + substantiv | |
| den/det/de spånade + substantiv | |


