publicerad: 2015
späckhuggare
späck|hugg·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑huggarna • ett valdjur
Singular | |
---|---|
en späckhuggare | obestämd form |
en späckhuggares | obestämd form genitiv |
späckhuggaren | bestämd form |
späckhuggarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
späckhuggare | obestämd form |
späckhuggares | obestämd form genitiv |
späckhuggarna | bestämd form |
späckhuggarnas | bestämd form genitiv |