publicerad: 2015
spärr
spärr
substantiv
~en ~ar 1 anordning som förhindrar passage; äv. bildl.: polisen satte upp spärrar runt olycksplatsen; spärrar till vissa högre utbildningar; rida spärr mot ngt motsätta sig ngt2 spärrad stil: sätta texten med spärr – Alla sammansättn. med spärr- hör till spärr 1.
Singular | |
---|---|
en spärr | obestämd form |
en spärrs | obestämd form genitiv |
spärren | bestämd form |
spärrens | bestämd form genitiv |
Plural | |
spärrar | obestämd form |
spärrars | obestämd form genitiv |
spärrarna | bestämd form |
spärrarnas | bestämd form genitiv |