publicerad: 2015
statsmakt
stats|makt
substantiv
~en ~er • statsmakterna regering och riksdag; tredje statsmakten tidningspressen
| Singular | |
|---|---|
| en statsmakt | obestämd form |
| en statsmakts | obestämd form genitiv |
| statsmakten | bestämd form |
| statsmaktens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| statsmakter | obestämd form |
| statsmakters | obestämd form genitiv |
| statsmakterna | bestämd form |
| statsmakternas | bestämd form genitiv |


