publicerad: 2015
statstillhörighet
stats|till·hör·ig·het
substantiv
~en ~er stat 1 tillhörighet
Singular | |
---|---|
en statstillhörighet | obestämd form |
en statstillhörighets | obestämd form genitiv |
statstillhörigheten | bestämd form |
statstillhörighetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
statstillhörigheter | obestämd form |
statstillhörigheters | obestämd form genitiv |
statstillhörigheterna | bestämd form |
statstillhörigheternas | bestämd form genitiv |