publicerad: 2015
stavgångare
stav|gång·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑gångarna stavgång
Singular | |
---|---|
en stavgångare | obestämd form |
en stavgångares | obestämd form genitiv |
stavgångaren | bestämd form |
stavgångarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
stavgångare | obestämd form |
stavgångares | obestämd form genitiv |
stavgångarna | bestämd form |
stavgångarnas | bestämd form genitiv |