publicerad: 2015
stavrim
stav|rim
substantiv
~met; pl. ~, best. pl. ~men • allitteration; till stava 1
Singular | |
---|---|
ett stavrim | obestämd form |
ett stavrims | obestämd form genitiv |
stavrimmet | bestämd form |
stavrimmets | bestämd form genitiv |
Plural | |
stavrim | obestämd form |
stavrims | obestämd form genitiv |
stavrimmen | bestämd form |
stavrimmens | bestämd form genitiv |