publicerad: 2015
stocka
stocka
[ståk`a]
verb
~de ~t 1 förse med stock; till stock 1: stocka en bössa2 föra i kupa: stocka en bisvärm
| Finita former | |
|---|---|
| stockar | presens aktiv |
| stockas | presens passiv |
| stockade | preteritum aktiv |
| stockades | preteritum passiv |
| stocka | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att stocka | infinitiv aktiv |
| att stockas | infinitiv passiv |
| har/hade stockat | supinum aktiv |
| har/hade stockats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| stockande | |
stocka sig
• hopa sig; stanna upp: orden stockade sig i halsen på henneOrdform(er) stocka sig


