publicerad: 2015
storpratare
stor|prat·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑pratarna 1stor pratare
| Singular | |
|---|---|
| en storpratare | obestämd form |
| en storpratares | obestämd form genitiv |
| storprataren | bestämd form |
| storpratarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| storpratare | obestämd form |
| storpratares | obestämd form genitiv |
| storpratarna | bestämd form |
| storpratarnas | bestämd form genitiv |


