publicerad: 2015
storskrytare
stor|skryt·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑skrytarna storskryta
| Singular | |
|---|---|
| en storskrytare | obestämd form |
| en storskrytares | obestämd form genitiv |
| storskrytaren | bestämd form |
| storskrytarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| storskrytare | obestämd form |
| storskrytares | obestämd form genitiv |
| storskrytarna | bestämd form |
| storskrytarnas | bestämd form genitiv |


