publicerad: 2015
storstädning
stor|städ·ning
substantiv
~en ~ar • äv. bildl. stor förändring: storstädning i ledningen
| Singular | |
|---|---|
| en storstädning | obestämd form |
| en storstädnings | obestämd form genitiv |
| storstädningen | bestämd form |
| storstädningens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| storstädningar | obestämd form |
| storstädningars | obestämd form genitiv |
| storstädningarna | bestämd form |
| storstädningarnas | bestämd form genitiv |


