publicerad: 2015
storsvindlare
stor|svindl·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑svindlarna 1stor svindlare
Singular | |
---|---|
en storsvindlare | obestämd form |
en storsvindlares | obestämd form genitiv |
storsvindlaren | bestämd form |
storsvindlarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
storsvindlare | obestämd form |
storsvindlares | obestämd form genitiv |
storsvindlarna | bestämd form |
storsvindlarnas | bestämd form genitiv |