publicerad: 2015
strama
strama
verb
~de ~t • göra el. bli stram, spänna el. spännas
| Finita former | |
|---|---|
| stramar | presens aktiv |
| stramas | presens passiv |
| stramade | preteritum aktiv |
| stramades | preteritum passiv |
| strama | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att strama | infinitiv aktiv |
| att stramas | infinitiv passiv |
| har/hade stramat | supinum aktiv |
| har/hade stramats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| stramande | |
strama till
• strama till ansiktsuttrycketInfinita former att strama till infinitiv aktiv Presens particip tillstramande
strama upp
• göra mer formell el. korrektInfinita former att strama upp infinitiv aktiv Presens particip uppstramande
strama åt
• strama åt el. (sällan) åtstrama den ekonomiska politiken


