publicerad: 2015
stridsvagnshinder
strids·vagns|hinder
substantiv
‑hindret; pl. ~, best. pl. ‑hindren stridsvagn hinder
Singular | |
---|---|
ett stridsvagnshinder | obestämd form |
ett stridsvagnshinders | obestämd form genitiv |
stridsvagnshindret | bestämd form |
stridsvagnshindrets | bestämd form genitiv |
Plural | |
stridsvagnshinder | obestämd form |
stridsvagnshinders | obestämd form genitiv |
stridsvagnshindren | bestämd form |
stridsvagnshindrens | bestämd form genitiv |